lördag 25 februari 2012

Städat

Lite skillnad på att städa ett helt hus ensam. I lägenheten var det inte så mycket. Nu tar dammsugningen väldigt lång tid. Jag är helt slut så det får faktiskt räcka med det jag har hunnit nu. Återstår lite att damma samt lite tvättning. Men jag ska väl ha något roligt att göra imorgon?! Nu får det bli en dusch och till piffning innan avfärd mot Stockholm. Ska bli mysigt att träffa familjen. Sjuklingen får stanna hemma.

fredag 24 februari 2012

Lugn fredag

Eller lugn kväll är mer passande för som vanligt är det full rulle på jobbet, men jag gillar ju det höga tempot! Kvällen har dock varit lugn och ensam. Maken är isolerad i sovrummet med någon form av flunsa antar jag, feber sen igår. Skönt med hus för jag tog mitt täcke och mina kuddar och flyttade in i gästrummet. Så jag har passat på att äta fiskgryta, slöa med datorn, tvn och nu tänkte jag krypa ner och läsa ut min bok. Imorgon blir det till att träffa familjen i Stockholm för att sedan gå på Dramaten efter att ha ätit lite italienskt. Ska bli mysigt. Det är en julklapp från far och mor till oss alla, en julklapp som mamma kom på att hon glömt att ge oss, så vi fick den på annandagen. Får väl återkomma med recension av teatern.

torsdag 23 februari 2012

Brudens berättelse - lördagen den 7 januari

Jag ska gifta mig!!!! Det var faktiskt bland det första jag sa vid frukosten till min familj! Helt underbar känsla men lite märkligt att den där dagen man hade planerat inför äntligen var här.

Dagen var helt klart inrutad. Först en stadig frukost sen blev det piffning av hår, sminkning osv. Jag och tjejerna hade skoj och hann med mycket roliga skratt men även en och annan tår. Efter att jag var klar fick jag sätta på mig vanliga kläder för att gå ner och äta lunch. Lite svårt att varva ner och äta men pillade i mig ordentligt i varje fall. När bröllopssviten så var tom på brud med väninnor övertogs den av brudgum och bror som också skulle snyggas till. Sen var det dags för fotografering, ett helt följe kom efter och det var många övriga gäster som kom med kommentarer och glada tillrop. Bilderna blev fantastiska och vi hade flera hjälpredor som hjälpte till med att hålla ytterkläder, fixa med renfällarna, rolla kläderna för att minimera alla renhår. Tack!

Jag och pappa vid lunchen.
                                                                                      foto CN
När fotograferingen var klar hade de som hjälpt oss lite bråttom att göra sig klara till kyrkan, vi skulle komma sist så vi fick gå och skrota ett tag. Jag vet inte vem som var nervösast, men jag tror faktiskt att det var pappa. Han skulle köra oss till kyrkan och han var nog faktiskt den mest nervösa i bilen följt av brudgummen. (Min nervositet hade jag haft dagen innan). Väl i kyrkan kom dock nervositeten smygande. Det var en helt fantastisk känsla att gå nerför kyrkgången, men oj vad jobbigt det var. Le och titta på alla och bara njuta av stunden och av att vara i fokus och njöt det gjorde jag. Det värmer så enormt mycket att se alla glada människor som man håller så mycket av finnas där och att de vill dela denna stund med oss. Ceremonin gick bra och jag stakade mig lite när jag sa löftena och jag tror att mitt JA var lite tyst (så om ni inte hörde, nu vet ni, jag sa JA!). Det var så skönt att vi hade träffat prästen dagen innan och hon var ett enormt stöd när det var extra känslosamt, hennes ord på vägen innan vigseln gjorde att jag kände mig trygg. Kate läste dikten "The One" och Linda sjöng Kents "Utan dina andetag", det var så vackert! Extra tack till dem:-).

Utanför kyrkan blev det sedan traditionellt kramkalas med riskastning, varm dryck och en massa känslor. Det var roligt att vi överraskade gästerna med att det stod en söööööt fin nordsvensk med släde utanför och väntade. Under vigseln hade det dessutom börjat snöa lite så där alldeles lagom, så inramningen blev helt underbar, varm dryck, häst, snöfall, marschaller. Ja, det var helt perfekt!

Festen på kvällen sedan var så bra! Det roligaste var även här att alla verkade ha så himla roligt. Våra toastmasters gjorde ett fantastiskt jobb och alla andra som hittade på den ena tokigheten efter den andra. När jag med förbundna ögon skulle välja ut vilken rumpa jag hade gift mig med lockade till många skratt och jag fick klämma ordentligt:-). Ja, vi hade så roligt och är så tacksamma för alla som har bidragit och hedrat oss med sin närvaro. Festen slutade någon gång vid tre-tiden tror jag, då gav vi och de sista tappra upp. Jag tror vi båda somnade utmattade men lyckliga!

Precis utanför fjällstationen
                                                                                      foto CN


Självklart tog vi med oss hela familjen!
                                                      foto CN



lördag 18 februari 2012

Brudens berättelse - fredagen den 6 januari

Tycker om denna bild
                                                                               foto CN
Fredagen passade många på att njuta av det underbara vädret genom att ge sig ut i skidbackarna eller i längdspåren. Anders, jag och Carro passade på att träffa prästen. Vi gjorde prästen nervös genom att glömma hindersbeviset på fjällstationen, mamma fick rycka ut och komma förbi kyrkan med det på väg till skidbacken med grabbarna. Prästen Ann-Sofie var verkligen toppen, vi pratade, skrattade och gick igenom hela ceremonin. Det var nog först här som det blev verkligt och jag insåg hur stort det är. Var skönt att få gå igenom det hela dagen innan så att vi visste vad som skulle ske.

Vi och prästen går igenom vigselakten
                                                                                      foto CN
Efter tiden i kyrkan blev det rekognisering av fotoplatser, bla. tog vi en tur ner till sjön men där blev allt för vitt och det var sjukt blåsigt. Vi hade riktigt rolig, en bit åkte vi fel vilket resulterade i att Anders var på väg att parkera bilen i diket. Jag och Carro fick göra en insats och knuffa upp oss på vägen igen. Det gick bra men det var mycket snö i diket som jag hamnade i. Sen blev det lunch på fjällstationen innan vi fortsatte att leta fotoställen, hittade de bästa precis i anslutning till anläggningen.
Nere vid sjön
                                                     foto CN
Vår underbara fotograf! (och Anders)
                                                                                    





















När vi sedan återkom till fjällstationen sent på eftermiddagen blev det kramar med massor av folk som hade börjat anlända. En riktigt rolig grej var att vi träffade på ett par som vi lärde känna när vi var i alperna sommaren 2009. De var bara där uppe för att få en weekend med längdskidor och bodde på hotellet i Storsätern så de var bara förbi fjällstationen för att kolla läget. Vad är oddsen liksom?

Efter bastu blev det gemensam middag med alla, så att de fick en chans att lära känna varandra. Riktigt lyckat och roligt. Vid vårt bord satt "familjen", den riktiga och mina nära vänner. Oj, vad vi skrattade. Framförallt när vi kunde konstatera att familjen Dahlgren fotograferade alla kusiner som de hade lyckats gifta bort, hihi. Det var så himla roligt och en perfekt uppladdning inför lördagen. Alla verkade verkligen ha roligt. Som den ansvarsfulla brud jag är så kröp jag till kojs vid 22-22.30 tiden för att vara laddad inför den stora dagen. Somnade med ett stort leende på läpparna....

Det roliga bordet....
                                                                                     foto CN
Och roligare blev det....
                                                                                       foto CN

fredag 17 februari 2012

Suck!

Försökte tänka positivt i föregående inlägg och tycker att jag lyckades bra. Är nämligen trött och sådär sugen på denna dagen liksom. Då är det ju underbart att tågen är inställda. SJ är verkligen proffs på att leverera!

Äntligen!

Nu är det bara ett par timmar kvar av denna arbetsvecka. Sen blir det helgmys med familjen! Härligt. Har längtat. Ska ta det lugnt och bara vara. Tror att det är precis vad jag behöver. Hoppas ni andra får en härlig helg!:)

onsdag 15 februari 2012

Brudens berättelse - torsdagen den 5 januari

Så, bättre sent än aldrig men här kommer min berättelse av bröllopshelgen. Eftersom jag har mycket att berätta blir den uppdelad i dagarna fyra, precis så som det var.

Vårt bröllop blev faktiskt så mycket bättre än vad någon av oss hade kunnat tro. Klart att vi hade förväntningar på ett lyckat bröllop men det blev så mycket mer. Egentligen började det hela redan vid inbjudningarna, vi trodde att det var en del som kanske skulle tacka nej just för att det var ett bröllop dit alla hade lång resväg. Men det var faktiskt bara två av de inbjudna paren/familjerna som tackade nej.

Vi lämnade Uppsala torsdagen den 5 januari och begav oss tillsammans med några nära vänner och Anders bror med familj upp mot Grövelsjön. Trots en lång dag i bilen gick resan bra med många goa skratt och ny information som avslöjades om min bilvande (som tur var inget jätte chockerande, kanske dock inte föräldrarvänligt om man frågar Anders). Väl framme möttes vi av en glad Joel vid bilen som verkade tycka att det var på tiden att vi kom:-). Vi kunde även konstatera att allt var med och att det var bra att vi hade bröllopssviten!

Joel och Anders - foto CN
Efter installation fanns det tid för bastu och som en glad överraskning hade även några fler släktingar och vänner kommit redan på torsdagen. Efter god middag i restaurangen hade jag, Anders, Martin och Maria (våra fantastiska toastmasters) möte med restaurangchefen och bröllopsansvariga. Här gicks all planering av middagen, bordsplacering osv igenom. Anders undrade även om de hade lyckats hitta några renfiléer som vi kunde låna till fotograferingen. (Något mer bisarra bröllopsfoton än om vi hade valt renfällar...) Eller hur var det nu älskling?! Roligt blev det i varje fall.

fredag 10 februari 2012

Vintermorgon

I morse var träden så här härligt vinter fina. Jag gillar allt vintern:)

onsdag 8 februari 2012

Kom inte och säg att vi inte är jämställda!

Nu är A borta igen. Under januari och februari har jag tagit hand om de manliga bestyren och han har fått sköta köket när han varit hemma. Jag har bland annat fått styra upp felanmälan han gjorde på duschen i samband med bröllopsresan genom att "skälla" och ligga på. Nu kommer äntligen rörfirman på fredag morgon (ok, han skickade ett surt mejl igår), men det är mig de sen ringer och jag har ringt ett par gånger innan. Dessutom har jag lämnat in bilen för service och imorgon ska den lämnas in igen för reparation. Tycker att det är bra av mig!

Har dock skrämt honom med önskemål om Ullared, han vill visst skiljas:-). Kände väl att jag behöver få göra något kvinnligt emellanåt:-)

söndag 5 februari 2012

Skidåkning

Det blev en tur igår mitt på dagen. Inte så farligt kallt eftersom solen värmde och man fick upp pulsen. Hittade en golfbana i närheten som vi åkte på. Riktigt bra spår. Inser att jag gillar att spendera tid på golfbanorna på vintern. På somrarna är jag hellre någon annan stans. Idag har det endast blivit en kortare promenad. Kallare idag eftersom det har blåser. Har alltså spenderat mest tid inne helt enkelt med lite småpysslande. Lite söndagstråkigt nu. Men imorgon är det måndag! Tjoho!

lördag 4 februari 2012

Lördagsfrukost

Maken beställde scones och färskpressad apelsinjuice för ett tag sen till idag. Han fick det samt pancakes med lönnsirap. Gott. Till det en kanna te, lady grey som han köpt i London till mig.

Dagen bjuder nog på någon form av utomhus aktivitet, bara det blir lite varmare så... Minus 19,7 nu. Lite i kallaste laget för skidor eller liknande, men hoppas solen kommer fram med lite värme.

torsdag 2 februari 2012

Sista dagen ensam hemma

Maken är i London, han har varit där sedan i måndags. Roligt för honom, ska inte klaga själv för jag har haft det bra här hemma. Skönt med egentid. Men imorgon kommer han hem, mysigt. Blir en AW efter jobbet (har försäkrat mig om att den pågår läääänge) eftersom jag lovat att plocka upp honom när han landar. Han verkar ha det toppen där med mycket öl och annan god mat. Det roliga är att vi har knappt pratat med varandra på hela veckan, vi har liksom inte haft samma schema och med tidsskillnaden har mina jobbmöten börjat när har vaknat. Hans middagar/roligheter har inte börjat eller slutat innan jag har velat lägga huvudet på kudden. Bjuder på en liten bild från när vi var i London i januari 2008.

Hur tänkte de nu?

Såg en liten bit av ett program på SVT igår. Handlade om en kvinna från Irak som behövde ett nytt pass för att kunna söka svenskt medborgarskap. Det som jag fastnade för och tyckte var roligt var när hon skulle ringa till Migrationsverket. Jag förstår inte hur en myndighet som arbetar med människor från hela världen som i regel inte har svenska som första språk kan komma på den briljanta idén att ha en talsvars telefon. Försök själva att tänka på hur det skulle vara att svara på frågan "Vilken enhet söker du?" - Medborgarskapsenheten är definitivt inte ett enkelt ord. Tycker det är fantastiskt roligt och skulle gärna vilja veta vem som kom på idén.

Hur det gick för kvinnan vet jag inte men jag hoppas att det löste sig.